Riksväljaren och Programstrukturer

Intresset för den nya gymnasieskolan är mycket stort. Årets upplaga av Programväljaren överträffar alla tidigare år. Vi tackar för detta förtroende.

Vi kommer under hösten att komma ut med två publikationer som kompletterar Programväljaren – Riksväljaren och och Programstrukturer. Båda kommer ut i november. Den sena tidpunkten beror på att vi måste vänta på beslut av Skolverket. Flera av dessa beslut tas den 31 oktober.

Du kan beställa Riksväljaren och Programstrukturer på order@tremedia.se.

Årets Riksväljare -
Riksrekryterande gymnasiala utbildningar och skolor

I Riksväljaren presenteras samtliga utbildningar som eleverna kan söka oavsett var de bor.

Riksväljaren kommer att innehåll information om:

• Riksrekryterande utbildningar
• Fristående gymnasieskolor
• International Baccalaureate
• Spetsutbildningarna
• Nationella idrottsgymnasier (OBS! Nu tillbaka i Riksväljaren)

Varje program presenteras på en sida med fullständigar uppgifter om ämnen, kurser, inriktningar och programfördjupningar. För yrkesprogrammen presenteras de olika yrkesutgångarna. Detta är i grunden ett offentligt material men du får i Programstrukturer allt uppställt på ett tydligt och lättläst sätt. Här finns även information om de gymnasiegemensamma ämnenas kurser och vilka program de tillhör.

Du kan använda den vid vägledningssamtal med elever och föräldrar och självklart även dela ut den till elever och föräldrar med ett extra stort intresse. Du kan även fritt kopiera och dela ut de delar eleverna visar extra intresse för.

Uppdatering av Programväljaren

Vi har nu börjat uppdatera Programväljaren. Det sker dels på denna webbplats. Du kan klicka till vänster på Uppdateringar.

Vi gör också samma uppdateringar på www.programvaljaren.se men där försöker vi att anpassa texten utifrån eleverna.

Du kan längre ned på sidan se en information från Skolverket. Där tar man bland annat upp kursplanerna i matematik. Det kommer att finnas tre spår inom ämnet – a, b och c. Vi har fått många samtal om detta.

Gymnasieskolans matematik i tre spår

Matematiken får tre spår som likställs när det gäller grundläggande och särskild högskolebehörighet. Idrott och hälsa får två specialiseringskurser.

Det är några av nyheterna i förslagen till gymnasiegemensamma ämnen som Skolverket redovisade för utbildningsminister Jan Björklund den 23 september.

De spår som Skolverket föreslår i matematik är ett för yrkesprogrammen, ett för ekonomi-, samhällsvetenskaps-, humanistiska, estetiska och ekonomiprogrammen och ett för naturvetenskaps- och teknikprogrammen.

Yrkesprogrammen får kurserna 1a och 2a, ekonomi-, samhällsvetenskaps-, humanistiska, estetiska och ekonomiprogrammen får spår 1b, 2b och 3b, och teknik och naturvetenskapsprogrammet får spår 1c, 2c och 3c. Dessutom föreslår Skolverket en fjärde och femte kurs samt en specialiseringskurs för ytterligare fördjupning i matematik. . Den fjärde kursen är även obligatorisk i en inriktning på teknik- och naturvetenskapsprogrammen.

Oavsett vilket spår eleven väljer får eleven grundläggande högskolebehörighet. Den elev som vill, kan läsa kurser på högre nivå utanför det spår som är anpassat för elevens program.

Idrott och hälsa får två specialiseringskurser
I Skolverkets förslag har ämnet idrott och hälsa två specialiseringskurser. Specialiseringskurserna är på 100 poäng vardera och ger elever möjlighet att profilera sig.

- De här specialiseringskurserna leder inte till någon elitsatsning och skiljer sig därmed från ämnet specialidrott, som bara får erbjudas av nationellt godkända idrottsutbildningar eller riksrekryterande idrottsutbildningar, berättar Peter Bohman som också är projektledare för gymnasiereformen.

Internationellt perspektiv
I Skolverkets förslag blir skillnaden större mellan svenska och svenska som andraspråk än idag. I ämnesplanerna betonas ämnenas olika karaktär, där till exempel språkutveckling är mer betonat i svenska som andraspråk.

I religionskunskapen föreslår Skolverket en specialiseringskurs utöver kurserna ett och två. Eleven kan till exempel specialisera sig inom en eller flera religioner eller livsåskådningar.

I engelskan blir det internationella perspektivet tydligare och kurserna blir närmare knutna till den europeiska referensramen för språk, vilket är bra om man vill kunna dokumentera och visa sina språkkunskaper utomlands.

Bakgrund
I den nya gymnasieskolan kommer det att finnas nio gymnasiegemensamma ämnen. Dessa är engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk. Idag läser alla elever samma kärnämnen och med samma omfattning, men i den nya gymnasieskolan kommer de gymnasiegemensamma ämnena att variera i omfattning mellan olika program. Olika program kommer också att kunna ha kurser av med delvis olika innehåll. Riksdagen har bestämt att estetisk verksamhet försvinner som kärnämne och att historia tillkommer som gymnasiegemensamt ämne.

Det gymnasiegemensamma ämnet naturkunskap finns inte på naturvetenskaps- och teknikprogrammen. På teknikprogrammet läser man istället kemi och fysik och på naturvetenskapsprogrammet kemi, fysik och biologi.

Förutom de gymnasiegemensamma ämnena, arbetar Skolverket fram ytterligare cirka 200 ämnesplaner med cirka 800 kurser. Det är regeringen som beslutar om de gymnasiegemensamma ämnena och Skolverket som beslutar om de övriga. När regeringen fattar beslut är ännu inte klart. Skolverket fastställer ämnesplanerna för övriga ämnen i slutet av oktober.

Antagning till högskolan 2014

Regeringen har inte fattat några nya beslut om vilka antagningsregler som ska gälla för dem som börjar i gymnasieskolan hösten 2011 och som kan söka till högskolan inför höstterminen 2014, samt dem som eventuellt 2013 kommer från vuxenutbildningen.

Högskoleverket har i uppdrag att föreskriva om områdesbehörigheter. Högskoleverket arbetar just nu med att utforma områdesbehörigheter anpassade till den nya gymnasieskolan. Beslut fattas under våren 2011. Remissversioner kan komma tidigare. Information kommer att publiceras på Högskoleverkets webbplats så fort något nytt finns i frågan.

För att en lärare ska få fastanställas i skolväsendet ska det från och med 2012 krävas att läraren är legitimerad. Den 16 september överlämnade regeringen  förslaget Legitimation för lärare och förskollärare till Lagrådet.

– Lärare är Sveriges viktigaste yrke. Lärarlegitimation ökar kvaliteten i skolan och höjer statusen på yrket, säger utbildningsminister Jan Björklund. Det är oacceptabelt att så många obehöriga lärare är anställda i skolan.

Examen och introduktionsperiod
Läraren eller förskolläraren ska ha examen och därefter ha visat sig lämplig för yrket under en introduktionsperiod på minst ett läsår, för att få legitimation. En mentor, som ska vara en legitimerad lärare eller förskollärare, ska ge råd och stöd till den nyutbildade under introduktionsperioden.

Att en lärare eller förskollärare är legitimerad innebär inte att denne är behörig för all undervisning, utan för viss verksamhet eller vissa skolformer, årskurser och ämnen. Endast legitimerade lärare och förskollärare ska få fastanställas och bara lärare som är legitimerade ska få sätta betyg.

Legitimationer ska utfärdas av Skolverket och vid Skolverket ska det inrättas en ny nämnd, Lärarnas ansvarsnämnd. Nämnden ska kunna varna läraren, t.ex. för oskicklighet, eller i grova fall dra in legitimationen.

Lärare kan göra karriär
I den nya skollagen finns nya karriärsteg för lärare och förskollärare, lektorer. Lektorer ska kunna utnämnas av Skolverket och det ska framgå av legitimationen. Den som är legitimerad, har avlagt doktorsexamen, eller minst licentiatexamen, och under minst fyra år har visat pedagogisk skicklighet kan ansöka om detta.

Reglerna om legitimation och lektorer ska fullt ut tillämpas från och med den 1 juli 2012.